"Smärtan är tillfällig, att ge upp är för evigt"
Yeah det blev innnebandy idag och jag var grym hehe;), men något har hänt med mitt knä så jag måste lägga detta också på hyllan ett bra tag framöver. måste stärka mig!.
Jag dyker upp till träningen, och med all problem som vi hade med larmet i början, shit alltså.. så fick vi börja 30 minuter senare än planerat, tack att securitas kom så fort.
Men jag hade precis dragit på mig mina inneskor och tog mina grejer från omklädningsrummet för att lägga dem i alla andras stora hög :).
Dem hade börjat utan mig men det gjorde inget jag var bara taggad för att springa in och köra, så jag satt lugnt och fint på avbytarbänken och då kände jag en stelhet i mitt högra knä. Jag försökte och sträcka ut det och det kändes som att det hade låst sig . Min första tanke "nej inte nu inte igen, inte nu det som hade blivit så bra ". Men tillslut så knackade det till, det kunde inte ha varit bra men jag kunde stå gå och springa men en liten seghet fanns kvar, detta är något nytt. Så för att det inte ska bli värre och jag vill inte hamna i den sitsen som jag var i för 1 år sedan, så drar jag mig undan.
Som det ser ut nu så kommer jag att fokusera på parkour-filosofin ,styrketräningen samt min rehab träning för knät.
Nu ska man inte vara helt pessimistisk.Man får se vad framtiden bär på :)
jag ska komma tillbaka starkare både fysiskt och psykist :)
"Smärtan är tillfällig ,Att ge upp är för evigt !."
Jag dyker upp till träningen, och med all problem som vi hade med larmet i början, shit alltså.. så fick vi börja 30 minuter senare än planerat, tack att securitas kom så fort.
Men jag hade precis dragit på mig mina inneskor och tog mina grejer från omklädningsrummet för att lägga dem i alla andras stora hög :).
Dem hade börjat utan mig men det gjorde inget jag var bara taggad för att springa in och köra, så jag satt lugnt och fint på avbytarbänken och då kände jag en stelhet i mitt högra knä. Jag försökte och sträcka ut det och det kändes som att det hade låst sig . Min första tanke "nej inte nu inte igen, inte nu det som hade blivit så bra ". Men tillslut så knackade det till, det kunde inte ha varit bra men jag kunde stå gå och springa men en liten seghet fanns kvar, detta är något nytt. Så för att det inte ska bli värre och jag vill inte hamna i den sitsen som jag var i för 1 år sedan, så drar jag mig undan.
Som det ser ut nu så kommer jag att fokusera på parkour-filosofin ,styrketräningen samt min rehab träning för knät.
Nu ska man inte vara helt pessimistisk.Man får se vad framtiden bär på :)
jag ska komma tillbaka starkare både fysiskt och psykist :)
"Smärtan är tillfällig ,Att ge upp är för evigt !."
Kommentarer
Trackback
